"Det papperslösa samhället"
Kommer ni ihåg det begreppet - ja det kanske till viss mån lever kvar än idag.
Såsom jag minns det så uppstod det i samband med datorernas intåg på 1970-80 talen. Redan när jag började arbeta 1974 så förändrades den dataavdelning jag anställdes på, och den förändringen var ju sedan ständigt pågående och de stora datahallarnas maskinpark krympte ständigt genom åren.
Tänk vilken enorm resursbesparing det kommer att bli när vi inte behöver använda papper längre, det var visionen.
Först nu som pensionär upplever jag att den visionen har förverkligats.
Med digital brevlåda undrar jag nu ibland om det är någon som vet att jag existerar överhuvudtaget. ;) Det är väl det där med att det inte ligger några pappersbrev i brevlådan längre.
Mitt intresse för privatekonomi tror jag startade i samband med att vi köpte vårt hus 1982.
På den tiden var det vanligare med att räkningar anlände kvartalsvis eller halvårsvis och jag upplevde det som rörigt när vi inte kunde hålla i minnet när de med större summor skulle dyka upp.
Vi levde mer på marginalen då och mitt intresse för privatekonomi och att ha stenkoll på den hade alltså startat.
Årliga listor skrevs (på papper förstås) gällande när räkningarna skulle komma och på ungefärliga belopp. Å så alla dessa pärmar som med åren blev tjockare och tjockare. Mina och makens - det blev ett ansenligt antal.
När jag vaknade på morgonen idag så tittade jag av en viss anledning in i förvaringen av våra pärmar, såsom den ser ut idag. Nu när äntligen alla ärenden från min pappas död är avklarade, vårt hus är sålt och digital brevlåda används så tror jag faktiskt att alla bankhandlingar, papperskvitton, sjukvårdsrelaterade papper (kallelser, undersökningar, provsvar) skall få plats i EN enda pärm.
Nu kan jag därmed konstatera att det papperslösa samhället är här, men inte trodde jag att det skulle ta så lång tid.
Hur har ni andra det? Är det papperslösa samhället redan genomfört i ert hem? Gillar/gillade ni att ha alla papper på rätt plats och ha koll på alla utgifter?
Efter mina föräldrars död och nu påbörjad röjning hos min makes föräldrar, så vet jag att det finns flera olika sätt att hantera papper på.
En del tycker att det viktigt, andra nästan totalt oviktigt eller så har de ett ordningssystem som utomstående inte förstår sig på.
Kanske som ordspråket: "Ordning är till för idioter - genier behärskar kaos". ;)
Jag har alltid gillat papper och hanteringen av dem och därför har jag trivts så bra med några av mina jobb som sekreterare och bankanställd. Men det är klart att datorerna hade gjort sitt intåg redan på den tiden men det tog ett tag innan den stora, röda bokföringsboken byttes ut mot ett datorprogram. Likadant med den elektriska skrivmaskinen som blev ett ordbehandlingsprogram. Telexapparaten fick stå orörd till sist men det är kul att ha varit med om den utvecklingen. Numera får jag nästan allt digitalt, förutom från sjukhuset som skickar kallelser med snigelpost. Jag har försökt få dem att sluta med det men eftersom många tydligen vill ha just den hanteringen så får vi alla ha det så. Det kan jag stå ut med. Det var länge sedan jag skrev ut allt och satte in i pärmar men det tog emot att sluta med det. Jag litade mer på mina pärmar än på att datorn skulle kunna bevara allt på ett säkert sätt. Jag är fortfarande lite skeptisk trots molntjänsten som jag hoppas ska vara säker. Jag har inte helt gett upp. Jag skriver fortfarande ut recept och sätter in i en pärm t ex. Gillar man papper så måste man få ha kvar dem i någon form :D
SvaraRaderaSå kul att läsa din kommentar Ingrid.
RaderaVi som är i den här åldern och har upplevt tiden före och efter IT-revolutionen, tror jag bär med oss en känsla av ha det allra viktigaste på papper.
Kommer å tänka på när vi sålde huset - hjälp så enormt mycket handlingar att skriva på, när det gäller sådana dokument så har inte det "papperslösa samhället" slagit igenom alls.
Tack ❤️
Visst var det så.Man sparade på alla papper. Idag är det möjligen de få papper som kommer med posten som blir liggande. Pärm har vi nog inte använt på tio år. Ingen större ordning här alltså.... meeen alla bankärenden finns digitalt. På banken. Det är bra! Mycket bättre än i min röra....
SvaraRadera"Genier behärskar kaos" - fastän kaos är ett för starkt ord i ditt fall.
RaderaTror att vissa personlighetstyper har ett större behov av kontroll, på det mesta runtomkring sig.
Tack Anna-Lena ❤️
Jag var precis som du! Hade ett speciellt konto på banken där vi satte in pengar varje månad för att klara alla räkningar, även de som bara kom varje kvartal. Sparade alla papper i pärmar. Här nere är det inte helt papperslöst. Men jag som gillar ordning och reda har insett att det inte är någon vits med pärmar längre. Så jag har ett par papperskartonger där jag lägger alla papper. En låda för allt som har med huset att göra. En annan för resten :) Nog läge att rensa i de lådorna i vinter. Vad gäller svenska papper så blir jag förvånad över hur ofta vi behöver skriva ut och skicka med snigelpost.. så än är det inte papperslöst, men det är en stor skillnad mot förr.
SvaraRaderaAnade att vi kunde vara lite lika Anna, när det gäller/gällde papper å sånt.
RaderaJag gillar att rensa och röja = befriande.
Fast husförsäljningen för ett par år sedan (och allt vad det innebar efter 40 år i samma boende) var nästan på gränsen av vad vi klarade av. Vi gjorde ju precis allt själva och lejde inte bort någonting förutom det rena mäklararbetet. Om vi flyttar någon mer gång så får det bli lite annorlunda.
Aldrig förr har jag sett så många dokument och skrivit under dem alla, som hos mäklaren. Där gäller inte det "papperslösa samhället" överhuvudtaget.
Tack Anna ❤️
De digitala brevlådorna är bra på sitt vis, men ibland vill man ha allt utskrivet på papper. Möjligheten finns att skriva ut på respektive myndighets/företags webbsida, men då är väl på sätt och vis syftet med det papperslösa samhället borta. Skillnaden är att myndigheten/företaget tjänar pengar på att slippa skicka fysiskt.
SvaraRaderaInstämmer - det är svårt att till 110 % avsluta ALL pappershantering.
RaderaVissa viktiga avtal/dokument vill jag fortfarande ha i pappersform.
Tack Stefan
Ja, pärmarna fanns hos oss också - i det förra livet - och jag har en enda pärm kvar, men den innehåller mest adresser inför julkortsskrivande och den listan blir allt kortare. Inte en enda räkning får jag via posten. Däremot om vi ska resa utomlands, då vill jag gärna ha såväl livrem som hängslen, alltså dels alla uppgifter i mobilen, men även utskrivet på papper. Litar inte tillfullo på det digitala ,-).
SvaraRaderaTack Elisabet ❤️
RaderaDet där med extra säkerhet/backup vid resor kan jag mycket väl förstå. Så skulle jag också göra, om jag hade rest.
Samma här, förutom hyresavin så kommer det inga räkningar i brevlådan längre.
Hej,
SvaraRaderaMin pappa i 80-årsåldern betalar alla räkningar digitalt men printar sedan ut alla kvitton och sätter in dem i pärmar. Själv gillar jag att läsa till exempel tidningen i pappersform pga. lite mysfaktor och jag föredrar kontanter över digital betalning. Det finns studier som visar att man spenderar mindre pengar om man betalar kontant än om man betalar med kort. Jag är också lite bekymrad över cybersäkerheten som har har stora brister samt över hur vi lätt kan bli ett mycket sårbart samhälle om hela våra liv bara går att leva digitalt (myndigheter, välfärden och pengar).
Vilken fin blogg du har!
Mvh,
Anneli
Hallå där!
RaderaFörlåt ett något sent svar - missade din kommentar.
Tack för att du tog dig tid Anneli och för uppmuntran!
Ja det är inte helt lätt att skifta från ett system till ett annat. Känner igen det du beskriver. Tänker att det svårare för de som är ännu äldre än oss. Kan man verkligen "lita på" att allt finns "någonstans" när man behöver ett kvitto/dokument.
Papperstidningen prenumererade jag på i ca 40 år, och det var annorlunda att börja läsa den digitalt. Under perioder är vi helt utan dagstidning, men jag brukar nappa på erbjudanden som dyker upp ibland, till billigare pris.
Vill vi läsa pappersvarianten så går vi över till vårt bibliotek, som ligger dörr i dörr till vår lägenhet.
Cybersäkerhet - ja den är ju ett kapitel i sig. Har gett upp inför allt som kan hända och hur utsatta vi är.
Så när/om den allvarligaste av kriser kommer, då är det finito för mig.
Barbro