Grusvägsfynd

Längs med den lilla grusvägen så hittar vi det - det övergivna gamla huset. Efter visst besvär så tar jag mig fram till det och försiktigt försiktigt tassar jag omkring därinne. Förfallna byggnader är luriga och man får tänka sig för och planera var man ska sätta fötterna.
Här kom jag att tänka på Ernst. ;) Han är ju svag för hemmagjorda knoppbrädor.

Kommentarer

  1. S o m jag älskar dina bilder! (Ja, det blir tjatigt, men jag vill ändå säga det)./Elisabet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Älskar att du älskar mina bilder OCH att du talar om det.
      Kram/B

      Radera
  2. Att du VÅGAR gå in! Vi har ett jättefint...men förfaölet hus i Nittorp--- MÅLERÅSEN... du kan kolla på Google maps.... Så fint... men jag ror att allt ska rasa om jag går in.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror att det förståndigaste är att avstå, som du gör. Riskerna finns helt klart att något kan hända. Jag är lite rädd hela tiden när jag försiktigt går omkring i all bråte. Någon slags riskbedömning gör jag ju, men hur rätt den är vet jag inte riktigt.
      Tack Anna-Lena

      Radera
  3. Fina bilder!
    Vad spännande! Tänk vad ni kan hitta.

    SvaraRadera
  4. Wow! Just ett sådant hus jag vill springa på under våra vandringar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår precis vad du menar Stefan. Direkt när man skymtar ett gammalt öde hus så blir man glad - och förväntansfull.
      Tack!

      Radera

Skicka en kommentar