Turister, turister, turister. . .

Jag har läst/hört om det förr. Hur horder av turister påverkar de turistmål som de besöker. Har för mig att jag har läst om den svenska fjällvärlden också, om hur den ökade turisttillströmmningen i samband med pandemin, påverkade naturen. 
I Expressen idag kan man läsa om (i en gratis artikel) hur nu lokalinnevånarna blir mer och mer emot turismen - i just detta fallet på Kanarieöarna. LÄNK. 
Jag kan lätt sätta mig in i hur befolkningen känner sig. 
Är det nutidsmänniskans självklara rättighet att resa vart man vill.? 

Kommentarer

  1. Precis det tänkte jag på under vårt besök i Amsterdam. Det var HORDER av turister - av vilka vi såklart ingick - och smala och trånga gator och nästan omöjligt att ta sig fram. Stackars människor som bor där och ska uthärda detta kaos under vår, höst och sommar! Gud vare lov bodde vi någon mil utanför centrum, där var det lugn och ro. Då kan man ju tänka sig Venedig och andra ställen .., ja, jag förstår dem. Å andra sidan lever ju många på turister, det kanske inte är enbart svart eller vitt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Elisabet
      Så har jag tänkt så många gånger, när man är i typiska turiststäder. Stackars de som bor där, fullt överallt. Trängsel. Ja du förstår ju, detta är inte min starka sida.
      Gillar att vara pensionär och kunna välja de dagar och tider när inte "alla andra" också ska handla. Det är lyx för mig.
      Venedig var ett av de ställen som dök upp i mina tankar när det gäller turistmassor.
      Stackars bofasta - om det nu finns några sådana kvar. . .
      I den där Expressenartikeln så förstår man att det är en balansgång eftersom turism är en sådan viktig inkomstkälla. Till slut kanske ändå en gräns passeras.

      Radera
  2. Inte lätt det där... Länder och kommuner är ju också beroende av turisternas pengar, Dilemma,absolut

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna-Lena
      Ja det förstod man från artikeln. Den där balansgången mellan att tjäna pengar och kollaps av hela ögruppens system.
      De pratade också om att turisterna pressar upp alla priser så att lokalbefolkningen inte själva har råd med bostäderna på platsen.
      Ett exempel jag kommer att tänka på är Smögen i Bohuslän. Där har ju likadana diskussioner pågått i många år.

      Radera
  3. En av anledningar till att vi inte ville bo i Algarve faktiskt. Visst, vi hade nog inte hittat något för vår budget ändå, men vi slutade leta ganska snabbt när vi kände att det var för mycket turister och expats på ett och samma ställe. Det är nog en svår balansgång eftersom turisterna behövs och vi är glada att det finns en massa expats där så vi ibland kan köpa sånt som inte finns där vi bor.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna
      Sympatiserar helt med era tankar och beslut om att bo där ni nu bor.
      Att få bo i så vackra omgivningar, leva livet som man själv vill och då och då besöka byar/städer för nytta och nöje - det låter som en mycket bra idé i mina öron.

      Jag skulle bli tokig av att bo mitt i ett evigt pågående myller av människor.
      Mitt i Tranemo är precis lagom. ;)

      Radera
  4. Vilket dilemma det måste vara att vara beroende av inkomsterna från turismen men inte gilla allt det ställer till. Jag är glad att jag inte bor på en plats med stora turistströmmar. Eller det gör jag nog ibland. I alla fall nära. I Östersund är det mängder av norrmän på somrarna och deras glada prat hörs överallt. Jag har inga problem med det men jag är inte så ofta där. Jag har däremot hört lite gnissel från någon butiksanställd vid några tillfällen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ingrid
      Det första jag tänkte på är slitaget.
      Om det så är historiska städer, natur eller speciella platser. Öar kanske kan vara speciellt ömtåliga. Många människor på en avgränsad yta. Alla ska åka på samma vägar, besöka samma byar, vistas på samma stränder osv.
      Vattenbristen har jag hört nämnas flera gånger på nyheterna, att grundvattnet är katastrofalt lågt.
      OM jag bodde på ett populärt turistmål så tror jag att jag skulle börja tänka i termer som: vi vill ha VÅRT vatten (det lilla som finns) för oss själva.
      Absolut att klimatförändringarna kommer att skapa många motsättningar, människor emellan.

      Radera
  5. Jag köper lokalbefolkningens reaktion fullt ut. För något år sedan var det samma visa på Mallorca och även i Thailand börjar man reagera. Tyvärr kan man på sina håll se samma sak i Sverige. I fjällvärlden hörs protester, på vissa sevärda mål som Njupeskär har man satt upp gränser för antalet besökare m.m.
    Tyvärr blir vi allt fler människor på jorden i rasande takt och med det vill också allt fler ut och resa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag tycker det är lätt att sätta sig in i deras reaktion. Känns säkert hopplöst för dem, för hur får man stopp på "invasionen".
      Tack Stefan

      Radera
  6. I Venedig har, eller kommer man att införa ”inträdesavgift” till staden. Min dotter och hennes familj som är bosatta i Nice tycker mycket om den staden och tar ofta med sina pojkar dit. De bor mitt i stan bland de bofasta och upplever en mycket speciell, genuin och annorlunda känsla där som dominerar och går utanför ”turistkänslan”. Under våra år i Norrtälje, charmig skärgårdsstad i Roslagen, fyrdubblas befolkningen sommartid. Av turister och sommargäster. Det blir hög belastning på sjukvården, vattenförsörjningen, parkeringsmöjligheter och annan service men gatorna och hamnkrogarna fylls med människor. Alla är glada, affärer, restauranger, uteserveringar och caféer är fyllda med folk och näringsidkarna mår bra. Aldrig att vi som fastboende skulle klaga över det - det är bara härligt att stan lever upp sommartid och trängseln får man ta på köpet! I vårt sydfrankrike valde vi dock att bosätta oss i en liten genuin medeltidsby med få turister. Men bara ett par km från havet och all nödvändig service inklusive turister. Vintertid är många orter därnere fullständigt stendöda och det är urtrist att se. I Nice där min dotter bor lever de ett fullständigt normalt vardagsliv trots ständig turistström året runt. Man lär sig vilka ställen man ska undvika om man inte gillar dem! Skrev Monet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Läser och begrundar.
      Förstår att många är beroende av inkomsterna och måste acceptera allt som följer med massturism.
      Inkomster och bra stämning hjälper dock inte när vattnet sinar, sjukvårdspersonalen är utbränd, naturen nedtrampad och nedskräpad m.m. m.m.
      Som indianernas ordspråk säger: Du kan inte äta pengar.

      Radera
  7. Luleå har börjat bli ett turistmål, med chartermaskiner som kommer in från Paris, Frankfurt och någon ort i Spanien, varje vecka. Det är kul att se den fascination de visar över hur vi har det här i stan. De tycker kylan är exotisk. Likaså att vandra på vatten (is). Ofta bor de en bit utanför city och åker på arrangemang som hundspannskörning, middag på havet (i tältkåtor med kamin), besök i vårt världsarv Gammelstad med mera.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är samma fenomen. Vi gläds å deras vägnar men när det blir massturism då falnar glädjen (hos många), precis som den gjort på Kanarieöarna.
      Förhoppningsvis sliter inte turismen under vintertid så hårt på miljön.
      Tack Bert

      Radera
  8. Det var en intressant artikel. Att se på saken från ett annat håll än från turistens.
    Inkomster behövs och turisterna hämtar med sig pengar. Men för mycket är för mycket om miljön tar skada.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar