Det var en gång en midsommarafton

Maken sitter mittemot mig och går igenom en massa gamla pappersbilder, hans diabildsprojekt är i stort sett klart nu. Han slänger över en bild till mig; titta här. 

En midsommarafton någon gång på 1980-talet. Före jag blev tvåbarnsmor. 
Tycker att bilden är fin och känner en slags ömhet för den unga kvinnan som var jag. . . 
Hon hade redan då varit med om så många jobbiga händelser. 
Jag skickar henne några varma kramar, tillbaks genom tiden.

Kommentarer

  1. Fin bild. Jo det känner man, ömhet för sig själv. Så mycket man klarade av och så kreativ man var. Och vilken ork! Den har avtagit en del☺️

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Monica
      Ja tänk att man ändå fixade så mycket. . .

      Radera
  2. Vilken fin bild och jag förstår dina känslor för den unga kvinnan som var du. Bara du vet allt om hennes liv och erfarenheter och säkert finns det en del beundran över vad hon har klarat av <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack vännen
      Är glad över att jag fortfarande finns.
      Livet har satt sina spår och det känns lite vemodigt att titta på bilden, fast där och då syns inte något på utsidan.
      Maken säger att jag på många bilder ser lite sorgsen ut fast jag inte alls kan minnas att jag KÄNDE mig det.
      💖

      Radera
  3. En jättefin bild och jag säger som du och andra, förstår att du känner ömhet för den unga kvinnan på bilden, hon som var och är du.

    SvaraRadera
  4. Vad fint du tänker på dig själv med ömhet! Det gör mig glad :) En härlig somrig bild också. Önskar dig en skön lördagskväll.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna
      Undrar om jag fick ihop 7 sorters blommor, fast jag hade ju redan träffat min livspartner då så jag kanske inte alls letade efter dem.

      Radera
  5. Så fin, så fin! Förstår att herr Kultur-i-Natur föll pladask!

    SvaraRadera
  6. Så fin du var även som ung! Väldigt fin och berörande bild.//Anna-Lena

    SvaraRadera
  7. Härlig känsla i den bilden :)

    SvaraRadera
  8. Nej vet du vad! Nu håller vi åter på med samma saker på varsitt håll :-)
    Min ex-make sorterade gamla pappersbilder, häromdagen tog jag itu med ett paket som jag fick av honom för veckor sedan. Och hittade bilder av unga Carita, mycket nostalgi även på annat sätt.
    Vilket sammanträffande! Även jag ska sätta ut några nostalgiska foton.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä men!
      Ibland blir det spännande med synkronicitet mellan en själv och andra. :)
      Tack Carita

      Radera
    2. Javisst! Och jag har många bilder att kolla ännu, klarar bara av att ta ett tiotal per dag, såväl med tanke på tid som på de känslor som väcks.

      Radera
  9. En fin bild. Rent idyllisk helt enkelt, men jag förstår att idyllen haft sina törnar. Härligt med dessa gamla bilder och tack för att du och andra visar dem för oss besökare.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar