Medans hjärtat ännu slår. . .

Juldagen 2025.

- Har du några planer för dagen? (makens standardfråga på förmiddagarna) 

- Ja jag känner att jag vill åka till din pappa idag och säga hej då. 

Den senaste veckan har han bara legat i sin säng och han får inte längre i sig någon mat, bara lite vätska. Inte kontaktbar idag heller när vi var där, men hjärtat slår och andningen är jämn och rofylld. 

Vi pratade lite ändå, smekte hans ansikte, huvud, armar, händer och bröstkorg. Maken höll hans hand och hans pappa höll sin ende sons hand så fast tillbaka. 

Han kändes så avslappnad och lugn. 

Kanske har herr Alzheimer nu släppt taget om hans hjärna och han får sakta färdas mot ljuset utan smärta - det är vår önskan. 

- Tack för allt. Jag älskar dig. Hej då Stig. 

Bild från ett tidigare tillfälle.