I lugn och ro
NOT!
Men vad ända in i . . . !!
Kameran och jag åkte ut ensamma för att i tystnad studera detaljer i "skogen".
Parkerade och möttes av lövblåsar-män. Under de 20 minuter som jag gick runt så hörde jag deras blåsar hela tiden. Suck!
Visst är det egoistiskt att tro att just jag skall få njuta av tystnaden, men ändå.
Varför de lövblåste på en "väg"/stig som är avstängd ute i naturreservatet - ja den frågan kan jag väl fortsätta fundera över. De kanske ingick i någon "meningsfull" åtgärd.
Har ni tänkt på att det är svårt att hitta TOTAL tystnad till och med när man är ute och går i skogen. Jag brukar stanna upp, stå still och bara l y s s n a. Nästan alltid hör jag ljud från en väg, en järnväg, ett företag eller liknande.
Nu i november så är det svårt att hitta fotomotiv generellt, så jag fick anstränga mig för att hitta några detaljer.
Nog är tystnad en bristvara idag. Riktig tystnad vet jag att vi upplevde när vi fjällvandrade med tält uppe i Lappland för ett antal år sedan. Deg var verkligen absolut tyst i ett par dagar förutom om vi mötte någon annan vandrare, så plötsligt en eftermiddag hördes en helikopter och det kändes nästan konstigt…
SvaraRaderaTack BM/Lars
RaderaDet var ett av mina tanke-förslag, att i fjällen kanske man kan uppleva total tystnad.
Ute i vår storskog är det ofta helt tyst. Om man undantag naturen ljud. Sen kommer det ju ett tåg som bryter tystnaden ibland. Men tåget hörs bara ett par minuter åt gången.
SvaraRaderaLövblås är inget trevligt ljud.// Anna-Lena
Det var det jag funderade över, om det finns några/många platser idag där det är TOTALT tyst, länge. Alltså att ingenting bryter tystnaden. Tveksamt kanske.
RaderaTack Anna-Lena
Minns när jag första gången kom till Kullens fyr och vi hade parkerat bilen. När vi steg ut .. bara häpnade jag .., ty om tystnad kan DÅNA, så var det så. Aldrig hade jag varit med om sån absolut tystnad. Magiskt.
SvaraRaderaVilken upplevelse!
RaderaPs. Sååå fina bilder! Särskilt nr 3 uppifrån. (Det är väl det gröna, men inte enbart). Ds.
SvaraRaderaTack vännen
RaderaDen där gröna tonen (ungefär som på din filt) är så himla uppiggande. 💚
Det var ju otur att de skulle lövblåsa just där du hade tänkt hitta lugn och ro. Jag kliade mig i huvudet (i tanken) och förstod inte heller varför löven skulle blåsas bort där. Om de inte hade fört sådant oljud så kanske du hade kunnat fråga.
SvaraRaderaJag tycker att jag kan hitta tystnad här men det är klart att rätt som det är kommer det ett flygplan eller andra personer som pratar. Men kanske har jag bara inte tänkt på vilka ljud jag hör när jag drar mig bort från vägarna. Det måste ju ändå betyda att det är ganska tyst på vissa av mina stigar.
Fina bilder och eftersom jag gillar droppar blev den sista bilden min favorit :D
De där lövblåsarna alltså - de är inte att leka med. ;)
RaderaJag inbillar mig att ju längre norrut i Sverige man kommer, ju större chans till total tystnad är det. Kanske är jag bara inte tillräckligt långt in i skogarna, som promenerar i.
Tack Ingrid
Högst ovanligt att man blåser bort löv ute i naturen. Hade vägen varit asfalterad kunde jag köpt det p.g.a. halkrisken, men en grusväg - hmmm...
SvaraRaderaGrönskan i den sista bilden är vacker och kanske ovanlig så här i mitten på november, men när vi i helgen var ute på promenad på en stig mellan två åkrar, sa vi till varandra att det fortfarande är väldigt grönt på marken.
Ja den lövblåsningen "såg jag inte komma".
RaderaGillar den där gröna färgen - uppiggande.
Tack Stefan
Nu blir jag verkligen flera gånger förbannad. Jag avskyr lövblåsare genomgående, tycker att de är bland världens mest onödiga och feltänkta konstruktioner. Och i ett naturreservat dessutom. Snälla, säg att du redan har skrivit till ansvarig myndighet som handhar detta naturreservat och frågat vad i helsicke det här handlar om!!! / annannan
SvaraRaderaAtt stöta på lövblåsar-män just där, kändes lite udda må jag säga och min lugna stund i naturen, den blev inte av (men jag får fler tillfällen).
RaderaHemma i samhället så är det sparsamt med lövblåseriet och jag hoppas att det förblir så.
Tack Annannan