Utan grammatiska regler
Nån gång i slutet av 1970-talet så läste jag boken Jack av Ulf Lundell och slogs av hur annorlunda den var skriven jag minns det som om att texten hela tiden gick i ett utan kommatecken och punkter eller någon luft mellan rader och stycken kanske var det inte alls så farligt men i vilket fall som helst så hade jag aldrig tidigare läst en bok som var skriven på det sättet efterhand så vande jag mig nog vid den nya "stilen" för jag vet att läste ut den undrar om jag skulle uppfatta texten lika ovanlig idag eller om jag har läst fler udda textmassor sedan dess och numera vant mig själv vill jag gärna ha luft och flera nya stycken i t.ex. blogginlägg och absolut sätta punkt med efterföljande stor bokstav nu när jag tittar på den här texten så kan jag inte tänka mig att Jack var lika "konstigt" skriven men någonting var det då som fick mig att reagera något nytt 
Visst blir det väldigt svårläst när man aldrig sätter kommatecken och punkt!?
En annan sak sägs vara när man kan alla regler men väljer att bortse från dem - det kan ibland vara lite uppfriskande, tycker jag.
Kul inlägg. Fast inget behagligt att läsa.
SvaraRaderaBöcker utan styckeindelning och uyan skiljetecken, de läser jag inte. Det finns så mycket annat att välja på.
Tror dock att jag läst... eller iaf "skumläst" ...Jack.
Kommer inte ihåg att den var så tokigt skriven.
Go kväll!
Tack Anna-Lena - det var riktigt kul att höra.
RaderaTänk om jag tittar i den boken idag och inte fattar alls varför jag tyckte så, då. ;)
Roligt inlägg! Jack som ”storpocket” köpte jag när den var ny men tänk att jag har inget minne av att den var skriven på detta sättet. Jag brukar ibland bli kallad ”språkpolis” även om jag inte skriver så rätt och riktigt själv, men när det avstavas hipp som happ och stavas illa känns det inte bra.
SvaraRaderaFår nog leta fram Jack och kika i den…
Tack Ingrid - så kul att höra.
RaderaJag har absolut svårt för mycket som är "fel" i olika typer av texter som jag läser. Vissa saker sticker verkligen i ögonen. Eftersom jag lägger märke till den här sidan av mig själv, så brukar jag ställa mig frågan; förstår jag vad de menar? Om jag gör det ja då ska jag inte lägga någon energi på felaktigheterna.
Tänk om jag tittar i den boken idag och inte fattar alls varför jag tyckte som jag gjorde, då. ;)
Jag behöver nog punkter :) Jag hade svårt. Att ta mig igenom texten. Jag gillar jättemycket när det leks med meningarna. Särskilt. När en sätter många. Punkter. Men inga punkter eller kommatecken, då tappar jag flödet på något sätt. Det är nog min hjärna helt enkelt. Kul inlägg!
SvaraRaderaTack Anna för uppmuntran och för din roliga kommentar.
RaderaLikadant för mig när jag läser texter med väldigt få kommatecken och punkter. Det passar inte min hjärna heller.
Bad maken läsa min inläggstext, han däremot tyckte inte att det var lika svårt - men så skriver vi två ju också våra texter lite annorlunda jämfört med den andre.
Hahaha, kul inlägg och jag medger att det var vissa svårigheter att få ordning på texten. Jag läste också den boken men i början av 80-talet. Jag försöker minnas att den var skriven på det sättet men jag minns bara fragment av innehållet. Jag borde ha reagerat eftersom jag är ganska språkintresserad men jag kanske har glömt min reaktion också. Helt klart så är det lättare att ta till sig en text med punkter, kommatecken och luft mellan olika stycken.
SvaraRaderaSå roligt att höra! ❤️
RaderaJa jag undrar vad jag skulle tycka idag om jag läste lite i den, kanske inte skulle reagera alls. Alternativt fortfarande tycka att den var udda skriven.
Tack Ingrid