Kulörta lyktor

Med många kulörta lyktor

jag gick mej i världen ut.

De slocknade ljudlöst och oförmärkt,

och så tog det vackra slut.

Jag stannade högst förlägen,

allt hade ju mist sin glans!

Men nu har jag gått på vägen,

som kommer från Ingenstans

och ringlar till Ingenstädes,

i många de långa år, 

förutan kulörta lyktor.

Det är ganska svårt — men det går.

Nils Ferlin