Jag måste skratta åt mig själv
Jag kan tycka si ena veckan för att sedan en kort tid efteråt tycka så.
Kanske lite överdrivet och det gäller inte mina grundvärderingar - men sådana som jag inte tycker är så viktiga egentligen.
Numera uppskattar jag faktiskt den här sidan av mig själv, för inget är liksom "skrivet i sten" och det är ganska befriande.
Man kan och får ändra sig helt enkelt.
Efter all urtrötthet på (skit)saker och alla bra-att-ha-grejer som vi har hållit på att röja i sedan först pappa dog 2015, och nu på senare år svärföräldrarnas hem - så fick jag plötsligt för mig (efter en liten förändring i vårt vardagsrum) att jag skulle köpa nåt på secondhand.
Sitter nu här och skrattar inom mig bara av att läsa vad jag skriver, för nu skulle jag/vi alltså helt plötsligt köpa hem sådant till vår lägenhet som vi har lämnat ifrån oss till andrahandsbutiker under de senaste åren. Jaja. . .
Fint blev det. Har inte besökt andra butiker än Återbruk. Dör har man bra vardagssaker. Ha en fun söndag!
SvaraRaderaJa vi tittade in på Återbruket också, och sedan vidare till några andra.
RaderaTack Anna-Lena/Ha en fin vecka!
Hihi, precis så är det att vara människa och vi ska vara glada för att vi kan ändra oss. I alla fall så länge vi blir glada av den förändringen :D Nu har ni väldigt fina nya föremål som passa bra ihop och förgyller platsen de är placerade på. Jag har också haft en släng av den där second hand frestelsen förut men nu är det länge sedan.
SvaraRaderaTack Ingrid
RaderaJag ser det här "rycket" som "undantaget som bekräftar regeln".
Loppisar och liknande är inte riktigt min grej egentligen. Fast nu hände det.
Vi är nöjda med den lilla vas-gruppen. Den pryder sin plats.
Kanske var det ett litet tecken på tillfrisknande och återhämtning, att jag ens orkade gå in och titta på "gamla grejer".
Ha en fin vecka!
:) Ja, ibland är livet besynnerligt. Kanske det var en släng av nostalgi att köpa sådant ni nyligen sålt.
SvaraRaderaHelt klart en "släng av någonting". Kanske har jag återhämtat mig lite nu och orkade gå in i butiker med "gamla saker".
RaderaNu hoppas jag att anfallet är över. ;)
Tack Stefan/Ha en bra vecka!
Hi, hi, hi! Visst är det konstigt men mänskligt! Dessutom blev gruppen med keramikvaser riktigt fin. Skulle du tröttna på dem kan de ju skänkas tillbaka igen!
SvaraRaderaTack för fin respons.
RaderaPrecis min tanke (om minimalisten i mig dyker upp igen) - att det är ju bara att lämna tillbaka grejerna igen. Eventuellt att lämna det vidare till den, mig närstående person som tyckte det var "ursnyggt".
Ja, men visst måste man väl få ändra sig! Vi säger ofta att "man ska aldrig säga aldrig", för vi har märkt att det inte alltid blir som vi först har tänkt eller tyckt ... ;)
SvaraRaderaLåter förnuftigt Helena.
RaderaTack.
Det där fenomenet att ändra sig - i stort som smått - tycker jag mig märka ännu mer av, ju äldre jag blir. Men det kanske är ett gott tecken; att man inte sitter fast i cement i gamla värderingar eller tankar? Tycker keramikgruppen var jättefin. Påminner om 70-talet, tycker jag.
SvaraRaderaJa så känner/tänker jag också, att jag är mer rörlig i mina åsikter numera.
RaderaTror att jag var som mest bestämd när jag var i övre tonåren. ;)
Absolut 70-tal på keramiken.
Tack Elisabet.
West German Pottery, riktig nostalgi, vintage och retro. Den vasen med blått ser man inte så ofta, så fin. Jättebra idé och det spontana vet man blir rätt😊.
SvaraRaderaSå kul att höra Monica - tack!
RaderaSjälv har jag nästintill noll kunskap om tillverkare, men jag kan i alla fall se och känna igen föremål som fanns på 50-60-70-80-talen.
Helt naturligt tankesätt och så befriande och rätt!
SvaraRaderaMan röjer och städar ibland, då det är ett måste eller man vill.
Sedan bildar man ett "nytt" hem för sig själv, eller ett bo där man trivs.
Hihi. Tack Carita för glad respons.
Radera