Så typiskt oss

Ler när jag sitter och tittar på bilderna från dagens utflykt. 

Vi får en idé och sen går det fort. Det viktiga kaffet till termosen fixas och kamerorna läggs fram. Vattenflaskan fylls på. Vad är det vi då inte ägnar så mycket tanke.? 
Jo vår klädsel. 
Vi åker iväg som om vi skulle ta en sväng på stan men av någon "konstig" anledning så hittar vi ofta något som måste utforskas, och då ofta ute i terrängen. 

Idag när vi gick den korta sträckan fram till kvarnruinen så tänkte jag (som många gånger tidigare) att jag MÅSTE ta med mig riktiga skor. Fötter och fotleder behöver helt klart mer stöd. Ska se om jag lyckas nästa gång. ;) 

Vi läste ett "för 50 år sedan"-reportage i Borås Tidning för ett tag sedan och tänkte att vi skulle försöka hitta till den platsen. Det lyckades vi inte med men vi fick en tur i ett nytt område som vi inte kände till + att vi hittade resterna av en kvarn. 

Kaffet m.m. intogs vid en sportstuga i ett underbart väder. Femton grader, fuktig luft och ingen vind. Helt underbart att kunna andas igen.

Uppvuxen som jag/vi är i Sjuhäradsbygden så är symbolen på ledskylten helt självklar. För att tycka det så måste man känna till knallarna och knallebygden. 
Gårdfarihandlare är väl en benämning som fler (äldre) känner till och i våra trakter kallades de för knallar.
 

Kommentarer

  1. Kanske vore det en bra idé att ha ett par rejälare skor liggande i bilen :D
    Spännande natur ni kom till och bitvis gällde det nog att ha koll på var fötterna placerades. Knallar är nog en vanligare benämning numera och alla som har besökt marknader känner nog till vad en knalle är. Men betydelsen är säkert lite annorlunda nu än ursprungligen oavsett om de kallas knallar eller gårdfarihandlare. Jag tänker att det rör sig om kringresande försäljare, kanske gående eller med en kärra efter en häst. Men nu gissar jag bara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har du rätt i Ingrid - knallar används nog allmänt numera, på marknader och liknande. Tänkte inte på det.
      Läste en intressant text om knallarna nyligen. Hur de vandrade långa sträckor, vad de hade i sin säck (fässingen) och hur de förmedlade nyheter till gårdar och torpställen, om vad som hände i "omvärlden". Västgötaknallarna skapade också ett eget språk som kallades månsing. Till sist blev knallarna mer bofasta och Borås alla postorderföretag härstammar just från detta.
      Tack

      Radera
  2. Haha! Jagär ju lantis
    Även om jag har lite svårt för gummistövlar, så brukar jag se till att ha rejäla gåskor i terräng.
    15 grader. Lite för svalt för mej. Go kväll!

    SvaraRadera
    Svar
    1. När vi på förhand har bestämt oss för att promenera/vandra då har vi riktiga skor förstås. Det är de här lite spontana turerna som vi behöver tänka till lite mer om.
      Checklista: Kaffe, vatten, kameror OCH bra skor. ;)
      Tack Anna-Lena

      Radera
  3. Skönt med bra skor😄vi gick en vandring direkt efter middag dottern och jag där vi var på ett härligt ställe och tänkte att vandringen som det skrevs om där vore en trevlig kvällsavslutning innan sovdags. Och tänkte inte sååå mycket på att jag hade sandaletter med liten klack och barfota, fötterna for hit och dit i terrängen men tänkte att jag låtsas inte om det. Bara vi som gick den och övriga gäster ville veta hur det såg ut och om det var bra skyltat och där är dotter det bästa, jag skulle kunna gå vilse. Alla tyckte det lät fantastiskt men lockade ingen mer😊.

    Vi sov så gott sen och glada att vi gick den men ska ha vettiga skor en annan gång. Och roligt med det spontana som ni så det blir av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hihi - ett visst mått av igenkänning. Mina fötter uppträdde på ett liknande sätt i cityskorna idag. SKA bättra mig.
      Tack Monica

      Radera

Skicka en kommentar

Om du inte har ett Blogspotkonto så tryck på den lilla pilen efter Walkaboutsweden. Där kan du välja Anonym och själv skriva in ditt namn efter kommentaren.