Gåshud på gymmet

När jag går min uppvärmningsrunda på gå/löpbandet så dyker låten "Åh tjejer" upp i öronen (SR P4 Plus). Jag förflyttas direkt drygt 50 år tillbaka i tiden. 
Starka minnesbilder dyker upp när jag lyssnar på texten ordentligt. Får gåshud. 

Tänker på den skolklass som jag gick i från 3:e till 9:e klass. Några av tjejerna där hade så låga/svaga röster, särskilt en av dem - som om luften och stämbanden inte riktigt räckte till. 

Varför har tjejer så tunna röster 
Varför har tjejer så svårt att höras 

Och vad gör en tjej som vill prata när alla ropar: 
”Vad säger hon”, 
”Vad viskar hon om”, 
”Jag hör inte”, 
”Snacka lite högre”

Ofta på den tiden så var det högläsning i klassrummet. Alla elever skulle läsa ett stycke ur den aktuella läroboken.
Nu tänker jag; så himla jobbiga alla dess högläsningsstunder måste ha varit för henne.

Ska en tjej bara sitta tyst va?
Och bara hoppas 
att någon kille 
ska säga det hon tänkt 

Eller ska hon resa sig upp andas djupt med magen 
och skrika 
”Om ni bara håller käften och lyssnar 
så hör ni nog vad jag vill säga” 

Åh, åh, åh, tjejer Åh, åh, åh, tjejer 
Vi måste höja våra röster för att höras 
Ska en tjej sitta tyst va 
och bara hoppas att någon kille 
ska säga det hon tänkt 

 Åh, åh, åh, tjejer Åh, åh, åh, tjejer 
Vi måste höja våra röster för att höras. . .!

Progg-musiken var väldigt stark då - i alla fall bland dem som jag umgicks med. 
Klasskamp var viktigt, fast jag själv inte var så uttalat politisk precis, men det var nåt med texterna och vissa av artisterna som fångade mitt intresse. 

Den feministiska kampen pågick ju också under den tiden.
Gissar på att det nutida fenomenet "Trad-wifes" får dem som kämpade för jämställdhet då, att gå i taket alternativt att vända sig i sina gravar.

Om man upplever/anser att klassamhället fortfarande existerar (fast numera benämns det med orden; klyftorna ökar) så kan nog många utav 1970-talets progg-texter fortfarande kännas skrämmande aktuella. 
Var all deras kamp på barrikaderna förgäves?
Pengarna styr väl (fortfarande).?

Tänk så många olika saker som kan orsaka en promenad i minnenas allé. 
Musik, dofter, smaker, bilder, samtal, möten, texter m.m.
En bild från en motorträff i Borås med 70-talstema. 
Foto: Tony D

Kommentarer

  1. Fint inlägg.
    Ja du, den där proggrörrlsen skulle definitivt behövas idag. God kväll

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Anna-Lena, det var roligt att höra.
      T tycker att jag skall börja att skriva mer textinlägg, så jag tränar på det.
      God kväll & God natt!

      Radera
  2. Tack för ett fint och viktigt inlägg som väcker många tankar. Visst känner jag till den låten och visst var det mycket progg även i mina kretsar. Lite märkligt kanske med tanke på att de flesta hörde till borgerligheten. Men vi i den yngre generationen hittade något vi tog till oss i de här låtarna. Det har nog hänt en del men alldeles för lite.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för fin kommentar Ingrid.
      Ibland kan jag tycka att vi går bakåt istället för framåt. . .

      Radera
  3. Vilket härligt och idag lika aktuellt inlägg som när det begav sig i början på 70-tslet. Jag var tvungen att gå in på nätet och lyssna på originalet med Röda bönor. När jag flyttade till Göteborg och började på Laborantskolan hamnade jag mitt i den häftiga knallröda studentvärlden och nog var det en härlig tid..,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för trevlig kommentar BM.
      Blev förundrad över att gåshud (eller kanske ståpäls) uppstod så plötsligt. Musiken finner sina vägar in i minnesbanken.

      Radera

Skicka en kommentar

Om du inte har ett Blogspotkonto så tryck på den lilla pilen efter Walkaboutsweden. Där kan du välja Anonym och själv skriva in ditt namn efter kommentaren.