De goda samtalen
De senaste två, tre veckorna så har det varit många intressanta samtal mellan mig och maken och även med vår yngste son.
Vi pratar mycket om sociala medier och deras påverkan (ligger ju i tiden), off grid-rörelsen (självförsörjande hus), tillbakagång till ett mer analogt leverne, framtidsutsikter kombinerat med prat om döden och alla våra olika tankar om den och det praktiska runtomkring ett dödsfall, kost, ålderdom, hälsa, religion - kanske kan det hela sammanfattas i "existensiella tankar/frågor".
Både sonen och jag gillar verkligen när det finns tid att samtala om sådant som går lite mer på djupet.
Efter ett av mina och makens samtal för 2 veckor sedan så kom tanken upp om att jag skulle börja skriva dagbok igen, fast kanske lite annorlunda mot dem jag skrev som ung.
För någon vecka sedan sa sonen; jag tror att jag skall börja skriva dagbok.!
Jag fnissade till inom mig. Vi är så himla synkroniserade och ringer och sms:ar ofta till varandra i precis samma sekund. Älskar´t!
Sådana samtal hålls aldrig här. Tråkigt att inte det funkar.
SvaraRaderaDagbok är nog inte dumt...faaast...jag har ju nästan dagbok på bloggen. Kan nog inte tänka mig att skriva dagbok varje dag... det är bara samma tankar som ältar...
God helg!
Tack Anna-Lena
RaderaDAGbok är jag inte helt säker på att det blir, kanske mer oregelbundet skrivande.
Det kluriga är att jag vill skriva på ett speciellt sätt och inte bara beskriva dagen med hjälp av fakta. Liksom mer från det innersta. Både positivt och negativt, utan någon självcensur.
Vi får se hur det blir.
Det är fantastiskt, roligt och väldigt givande att ha så fin relation till sitt barn. Jag känner igen mig väldigt mycket i att ha de djupa samtalen med barnen. Jag är så tacksam för att det är så och det gläder mig mycket att det är likadant hos er. Tankeväckande, intressanta och inspirerande samtal om både svårt och lätt i livet. Kul att du och sonen är så synkade :D
SvaraRaderaKul att läsa Ingrid - Tack!
Radera& Trevlig helg!
Det är jättefint det du berättar och vi har det så också. Vi talar om allt, smått som stort, djup, bredd och höjd. Och påverkat lite andra också. Skrivit dagbok i 44 år men saknar att jag inte skrev tidigare, allt man upplevde och så mycket intressant men som jag inte minns så detaljrikt.
SvaraRaderaFin dagbok🙂
Tack Monica
RaderaKanske uppskattar jag de här samtalen extra mycket just nu, efter att vi under en lång tid inte har haft tid/förmåga till tankar som rör oss själva.
Allt vårt fokus har legat på att hjälpa makens föräldrar och något mer har vi inte orkat.
Nu börjar rutinerna sätta sig här och vi kan börja slappna av och A N D A S igen.
Tänk att du har skrivit dagbok i 44 år - det låter fantastiskt i mina öron.
Trevlig helg!
Att ha tid och ork för djupa samtal är härligt men inte alltid lätt. Jag har tre flickor med då olika de är. Den ena kan jag ha långa djupa samtal med medan de andra är mer krassa och ytliga. Att skriva dagbok är något jag har gjort periodvis och något år skrev jag tacksamhetsbok; varje kväll skrev jag ner ett par saker jag var tacksam för just den dagen. Nu fungerar bloggen som en dagbok om än av det ytligare slaget.
SvaraRaderaTack BM/Lars - så fint att läsa.
RaderaHelt sant som du skriver. Vissa omständigheter (bl.a. tid) och personligheter krävs för att få till de där lite "djupare" samtalen.
Känner igen det där med tacksamhetsdagbok - det gillade jag.
Bloggar fungerar väldigt bra som dagbok och för att även i bild dokumentera vad som händer i ens liv. Däremot är det ju mycket som man inte kan eller vill skriva om där.
Trevlig helg!
Nyttigt att ifrågasätta digitaliseringshysterin. AI har jag svårt för att acceptera. Tror inte det är nyttigt att 'alla' ska använda det. Det blir för mycket att bevaka hela tiden.
SvaraRaderaPrecis så.
RaderaTack Bert
Helt underbart att ni har dessa samtal <3 Jag skulle gärna vara med i dem :)
SvaraRaderaIbland uppstår sådana, bland vänner - och jag uppskattar det mycket, för jag har ju inte barn själv och ingen stor släkt. Men att tala om sociala medier, alternativt boende/leverne, döden, livet - stort och smått. Det är en gåva att ha möjlighet att göra det 🙏
Du har rätt - sådana samtal känns som en ynnest att få vara med om.
RaderaJust nu "stod stjärnorna rätt" för att de skulle uppstå.
Tack för din fina respons Carita. ❤️
Hej! Tack för att du följer mig. Ser att du skrivit här om att skriva dagbok. Jag har skrivit sedan 1960 - så gott som varje dag! Har hittat anteckningar och småpoem (!) sedan tidigare också. MEN nu är det ett stort MEN! Har två hattaskar och tre kartonger med dagböcker. Har tagit fram dem för att fundera om jag ska ta med dem till återvinningen. MEN så slår jag på måfå och kan läsa om 1974. Eller så. Minst 30 år så har jag skrivit i sådana där modell större - en dag på varje sida - så de tar plats... om du var jag -vad skulle du göra? En kusin till mig hade skrivit ett förbehåll till sina dagböcker, de skulle läsas först 50 år efter hennes död! Men sonen började läsa dem ganska snart efter det hon avled.
SvaraRaderaDet tål att tänkas på. Alla dagböcker jag skrev som ung under kanske 10-15 år, de har jag slängt.
RaderaDe jag kommer att skriva nu blir mest skriverier när jag känner för det, inga tankar om att det skall vara varje dag, fast det nästan ändå blir det.
Märker redan nu att jag helt enkelt "tränar upp mig", om jag bara bestämmer mig för att skriva. Börjar bli roligt att sitta en stund med "boken" och fundera.
Undrar om jag kan komma ner på djupet. . .
De jag skriver nu "behöver" inte slängas. ;)
Hade varit fint att kunna formulera små poem att skriva ned men tyvärr har jag ingen sådan talang alls. Synd att jag inte fick just den genen från min pappa.
Tack.
Tack! Jag ska inte läsa dem! (Hur lång tid skulle det ta...)så att slänga blir bra! De tar plats! Känns lättare sedan!
Radera